vandra med barn

Fjällturer i Jämtland


Lämna en kommentar

Gräftåvallen 2005, första tältturen

Så var det dags. Staffan, jag och Tuva i tält för första gången. Vi parkerade vid xxxxx och började (som vanligt) med en ganska brant uppförsbacke. Tält och små barn innebär mycket att bära för de vuxna. En hade Tuva på ryggen med lite packning i säcken inunder. Den andra (Staffan) hade en mycket välfylld ryggsäck inklusive tält, tre sovsäckar, tre liggunderlag, mat, kläder och stormkök.

Det allra första som hände var att vi såg färska björnspår och jag får ärligt talat lätt björnfrossa. Jag övervägde att gå tillbaka till bilen. Men, det sunda förnuftet säger att björnen är räddare än människan så det var bara att fortsätta och någon björn såg vi aldrig till.

En bärstol är så klart en förutsättning för att komma nånvart med små barn. Vi hade märket Vaude (nu har vi sålt den) och den fungerade jättebra. Men, det bästa är ändå när man kommit upp en bit på kalfjället och en liten ettåring kan tulta omkring själv och upptäcka naturen.

Vatten direkt från fjällbäcken är få förunnat. Vi som bor i Sverige och väljer att vandra i fjällen har det runt omkring oss hela tiden. Det gäller att vattnet inte är stilla utan rinnande. Mellan bäckarna fyller vi vattenflaskorna och försöker dricka lite då och då.

Att hjälpa till är ju roligt. Och att få hjälp av en ettåring är ännu roligare. Tuva hjälper oss att sätta upp tältet.

En fjällvandring handlar väldig mycket om att laga och äta mat. Det är ju så  klart några favoriter som ofta kommer med. Köttbullar och potatismos. Tortellini med sås. Och varma koppen så klart.

Här är det en färdig kycklinggryta, sån där man köper på sportaffärerna. De brukar ha riktigt god smak och funkar riktigt bra att laga till. Är väl lite dyra så det är ingen standardmat vi brukar ha med oss.

Välling smakar nog ännu bättre utomhus än inne i soffan.

När vi bara var tre personer så funkade vårt tvåmannatält jättebra. Det blev varmt och gosigt och vi la ryggsäckarna i absiden. Att sova i tält är så klart spännande och det brukar ta ett tag att somna. Men, en dag med frisk luft gör också att de mest nyfikna barnen somnar ganska snabbt. Tiden efter att barnen somnat brukar innebära lite kortspel för Staffan och mig. Alltsomoftast blir det Chicago.


Lämna en kommentar

Ändsjön på Frösön, 2005

Vår, och troligen för myggigt i fjällen. Då kan man vandra på nära håll i stället. Med Tuva, drygt ett år på ryggen och lite matsäck och blöjor i säcken undertill så klarar man sig länge. Vi gick inte alls långt utan njöt helt enkelt av att låta en ettåring upptäcka skogen. Skogen vi gick i ligger på Frösön där vi bor, närmare bestämt Ändsjön.


Lämna en kommentar

Trillevallen 2004 dagstur

Tuva var bara fyra månader, men vi ville gärna till fjälls. Ett nära fjäll för att slippa alltför mycket bilåkning skulle passa. Dessutom ett fjäll som inte kräver alltför mycket vandring för att få vyerna och njutningen. Trillevallen passade perfekt. Vi parkerade vid liften och gick uppför backen. Därefter lite fritt strövande på fjälltuvorna. Vädret var härligt och vi åt lunch i ute i det fria.

Tuva var inte helt nöjd och mest berodde det på att sovandet inte blev så självklart som det var hemma. Men, vi hade både bärsele till rygg och mage och det blev till slut mage mot mage som gjorde att hon somnade.

Tuva och Marlene på kalfjället.  Staffan och Tuva redo att börja gå upp i liftgatan. Lingonris är spännande att upptäcka.

Utsikten avnjuts bäst i enskildhet. Det här kan jag tänka mig igen!